Strandängarna är full av ammunition

Published in: Dagens Nyheter| Text: Birgitta Rubin 

Havängsvandring 3/8 2014 och Shifting Natures, Ystad Konstmuseum

”En arkeologisk konstvandring” och dessutom med konstnären Caroline Mårtensson, vars intressanta konstprojekt om Ravlunda skjutfält jag sett tidigare i Stockholm och nu i sommar på Ystad Konstmuseum (tom 10/8).
Klart jag hängde med på helgens Havängsvandring, arrangerad av Havängs museiförening på Österlen, där Caroline Mårtensson var ciceron tillsammans med marinarkeologen Björn Nilsson.
Konst och vetenskap kan tyckas vara varandras motpoler men Mårtensson och Nilsson har upptäckt att de båda söker efter spår av liv och att deras berättelser hakar i varandra. Så nu har de inlett ett samarbete, där Mårtensson fördjupar sin undersökning av det militära skjutfältets inverkan på människan och naturen.
Björn Nilsson är ansvarig för forskningsprojektet ”Landscapes lost” vid Lunds Universitet, med dykningar i havet utanför Haväng och skjutfältet intill. Han ledde vandringen ner till Verkeåns mynning där man hittat lämningar efter en översvämmad tallskog från äldre stenåldern. I den sammanpressade gyttjan under sanden, i den gamla åfåran, har organiskt material bevarats sedan cirka 10.000 år tillbaka.
Det är en helt syrefri miljö och fynden, mellan 10 .00 och 8.500 år gamla, tillhör de äldsta i världen. Det svindlade när vi fick hålla i en bränd pinne som stenåldersmänniskorna använt vid fiske och en avsågad bit horn från en kronhjort. I Hanöbukten finns också världens äldsta bevarade fiskeanläggning och i gyttjan utanför Havängs arkaiska backlandskap studeras nu klimatförändringar i detalj, som ett komplement till Grönlandsforskningen.
Marinarkeologerna har förstås också gjort betydligt yngre fynd; ammunition från skjutfältet.
Caroline Mårtensson ledde oss vidare till ”Offerlunden”, där militären länge sköt skarpt och sargade såväl träd som sandstäppens säregna vegetation, med rödlistade insekter. Brända, sönderskjutna träd har hon även lyft in på museet och fyllt montrar med insekter och ammunition som hon hittat i samband med militärens vårstädning – övningsfältet är nämligen öppet som strövområde under semestertid.
Och allt är inte som man tror, visar Mårtenssons inventering. Militärens destruktion av delar av dessa undersköna strandängar visar sig skapa förutsättning för liv, då bränderna ger näring som främjar artmångfalden. Hennes enkätundersökning visar också att befolkningen runt omkring numera är övervägande positiva till militärens närvaro, eftersom det förhindrat exploatering av området.
Det exproprierades i omgångar från 1943 och 1956 revs fiskeläget Knäbäck. Mårtensson stannade till i Killehusen och Bäckahusen, där folk brutalt avhystes, och pekade ut spår efter Ravhedens trädgård med gamla gärdsgårdar och kulturväxter som syrener och plommonträd. Caroline Mårtensson tillhör en trädgårdsmästarfamilj i tre generationer och har tagit ympvirke från frukträden. Även i konstprojektets nästa del lär nytt liv spira.