SKOTT OCH KRONA

Jordberga Gods

Text: Carolina Söderholm 

Uppvuxen med familjens trädgårdsmästeri har Caroline Mårtensson intresserat sig för synen på odling. Från en romantiserad bild av växthusens tropiska grönska till verklighetens industri.

I tidigare verk har hon med skärpa blottlagt blomsterhandelns villkor, och synat människans förhållande till en vild flora och fauna. Projektet In Special Circumstances dokumenterade hur växt- och djurliv på Ravlunda skjutfält på gott och ont formas av platsens militära övningar. På Jordberga skapar hon tillsammans med Annelie Nilsson en större installation, baserad på efterforskningar i godsets park- och odlingshistoria och nutid.

Genom samarbetet utmanar och sporrar de varandra i kartläggningen av platsen och olika epokers förhållningssätt. Här möter gångna seklers inventeringslistor och loggböcker en vidare och mångbottnad berättelse om människan och landskapet. Medan atlasceder, kaukasisk vingnöt, vit mullbär och kinesisk sekvoja växte i slottsparken, kom industrialiseringen till bygden med järnväg och sockerbruk. Mot den engelska parkens pittoreska landskapsideal – format för blickens tjusning – ställdes en effektiv exploatering av vidsträckt åkermark.

Van att handskas med odlingens vardag arbetar Caroline Mårtensson gärna med drivhusets material. Växthusglas och skuggfärg, fiberväv, redskap och plantor. Det gemensamma projektet för Jordberga förhåller sig till många av de frågor hon återkommer till i sitt arbete. I grunden handlar det om människans relation till naturen. Men hennes ingångar är oväntade, och tillvägagångssättet växlar mellan botanikerns herbarium och forskarens lågmälda metodik till regissörens teatrala iscensättande. Ta hennes sätt att använda begonior. Blomman tillhör våra vanligaste och hårdast drivna prydnadsväxter. Under åtta till tolv veckor fyllde de faderns handelsträdgård i tusental, för att efter leverans till grossist vara programmerade att blomma två till tre veckor i hemmiljö och därefter kasseras. I verket Ground Control byggde hon upp sin version av växthusets löpande band, kortslutet i evig rundgång. Installationen Transition kan bäst beskrivas som ett berg av vissna blommor, hämtade från trädgårdsmästeriers svinn av krukväxter som inte håller måttet, eller där försäljning uteblir. Besprutade med kemiska bekämpningsmedel kan de inte komposteras, utan försvinner ut ur det naturliga kretsloppet.

“Il faut cultiver notre jardin” – vi måste odla vår trädgård – blir huvudpersonen Candides slutsats i den franske upplysningsfilosofen Voltaires bildningsroman. Orden kan läsas som en uppmaning till att nå framgång genom strävsamt arbete, där hantverksskicklighet sätts i kontrast till världsfrånvända grubblerier och fåfäng lyckojakt. Inom japansk tradition blir den väl avvägda trädgårdskonsten tvärtom ett sätt att skapa en plats för stillhet och meditation. Historiskt har paralleller gärna dragits mellan människans odling av grödor och hennes utveckling av sin inre kultur.

Med nykter blick synar Caroline Mårtensson vår tids nyttjande av naturen; från trivsel och rekreation till kommersiella och militära ändamål. För henne blir konsten en form av lärande, en utmaning av vanda perspektiv. Sakligt och sinnrikt visar hon de skikt av betydelser och värderingar – estetiska, ekonomiska, ekologiska, politiska, historiska – som kan rymmas i den enklaste blomma eller stycke jord.