MÄNNISKOR, RES ER!

Foto, collage och film, 2025.

Det är nog sant att ingen kan göra allt, men att alla kan göra någonting. Särskilt om vi får möjlighet att luta oss mot varandra och känner att vi, i synnerhet om vi tvingas vända oss mot strömmen, kan söka stöd i någon form av kollektiv rörelse. Men vad tar vi oss egentligen till vid insikten om att våra beteenden, eller vår oförmåga att reagera i vissa stunder, skulle kunna få förödande konsekvenser för vår tillvaro under en oöverskådlig tid framöver? I juridiska termer är nödvärnsbegreppet knutet till stunden, men tänk om det ögonblickliga också kan antas vara förenat med en svindlande tidsrymd som spänner över 100 000 år och att om vi inte gör någonting nu så kommer det att vara för sent?   

Caroline Mårtenssons verk Människor, res er! har sin upprinnelse i en återträff där ett antal av medlemmarna ur aktionsgruppen Rädda Voxnadalen, nu mer än 40 år senare, förenades igen för att minnas tillbaka på sitt organiserade motstånd mot möjliga slutförvar av radioaktivt avfall vid Svartboberget 1981. Fotoalbum, dagboksanteckningar och samlade tidningsreportage berättade om en sträng vinter med mödosamma dygnsvakor vid platsen för de planerade provborrningarna. Här anslöt sig flera av de boende i grannbyarna till varandra och kom samman för att – också med en omsorg om kommande generationer – värna den gemensamma livsmiljön. I Mårtenssons arbete blir en av de många minnesbilderna särskilt bärande, den om hur Ann-Charlott, trots sin nervositet, valde att sjunga fram sitt försvarstal i rätten. Hur hon fick en liten tennhäst tryckt i sin hand av en av sina meddemonstranter och hur det ingöt modet att ta ton. Med utgångspunkt i detta har Caroline Mårtensson engagerat människor i sin omgivning – konstnärskollegor, kulturarbetare och akademiker – som tillsammans, likt en kedjereaktion, låter sången gå i arv. Tillsammans bildar de ett slags kör och turas om att hämta andan, i en förhoppning om att våra röster aldrig ska kvävas.

Verket Människor, res er! är nyproducerat för utställningen på Hälsinglands museum, med utgångspunkt i konstnärens fältstudier i samband med residenset Grannskapsateljén som arrangerades av Kultur Gävleborg och Ovanåkers kommun i förhållande till biosfärområde Voxnadalen under hösten 2023 och våren 2024.

Text: Erik Anderman

Tack till Aktionsgrupp Rädda Voxnadalen för er kamp och inspiration och tack till alla er kollegor, vänner, och vänners vänner som bidragit med era röster och med egna inspelningar av dessa till körverket!

För att se videon och lyssna till kören, sänd mig ett mail så skickar jag en länk.