CAROLINE MÅRTENSSON
_____________________________________________________________________________________

WORKS

BIOGRAPHY

BIBLIOGRAPHY

CONTACT

NEWS

COMMISSION/COOPERATION

Halmbiblioteket innehåller: Texter och citat om landskap från 1834 - 2015, inventeringslistor från Jordberga slottsträdgård, halm, plastpåsar, redskap, fiberduk, skuggfärg, växthusglas, pulpet, kartotek över jordbruksmaskiners underhåll, projektor, från, växtdelar och kartor.

 

I Halmbiblioteket möts den öppna slätten och en trädgårdsruin. I trädgårdsruinen följer vi stigar som aldrig anlades. Här samlar vi in frön. Från slättens fjolårsodling härstammar de halmbalar som bildar Halmbibliotekets stomme.

Det industrialiserade jordbruket kan placera ut frön med exakta avstånd och djup. Sensorer minimerar spillet av frö i denna spikraka monokultur. Alla sammanpressade halmstrån i halmbalarna har var för sig burit fröställningar med vårkorn, rågvete och höstvete.

I trädgårdsruinen fanns en gång en slottsträdgård och senare även en handelsträdgård. Verktyg och växter härifrån som en gång inventerades finns inte kvar men listorna existerar. Vi samlar frön i trädgårdsruinen och utbyter texter och citat. Vi vet inte alltid vilket sorts frö vi samlar. Ett träd eller ett strå? Flerårigt eller ettårigt? Grobarheten vet vi heller ingenting om. Fröinformationen är okänd men vi kan anta att fröets tempus är före dess utveckling till planta.

Den totala kontroll som finns över frön i en monokultur finns inte för det vatten som rinner bort genom slättens massiva dräneringssystem. Kontrollen finns inte heller över den humus som försvinner med vinden då många trädrader tagits bort i landskapet. Något som slättlandskapet nästan helt saknar är barriärer och skydd som motverkar erosion och övergödning.

Halmbiblioteket är uppbyggt av material som skyddar och skapar barriärer. Förutom halm även återvunnet glas från växthus, skuggfärg och fiberduk.

Halmbiblioteket består av lika många halmbalar som behövs för att förse Jordberga med värme under utställningens tio dagar. Halmbalarna som lagras i olika hallar på Jordberga förflyttas efterhand till ett transportband som långsamt för dem mot en brännkammare. Den energi som bildas här värmer slottet och dess ekonomibyggnader, en maskinstation och delvis den närliggande biogasfabriken.

Utgångspunkten för Halmbiblioteket är ett Trädbibliotek* som vi besökte i början av vårt samarbete.

I Trädbiblioteket är över 200 trädsorter beskrivna i böcker skapade av just det trädslag som beskrivs. Barken bildar bokens rygg. Då man slår upp pärmarna visar sig boken vara en box vars botten är täckt av mossa från trädets stam. Fröställningar från trädet, bitar av kvistar och rottrådar, en bränd trädbit - träkol, en ask med frömjöl visar sig för betraktaren även nu 200 år senare. En handskriven text om trädet finns hoprullat i ett litet fack. Det landskap där dessa träd en gång växte är förändrat.

En komponent i Halmbiblioteket är förslutna påsar i vilka vi samlat bitar av landskap. Okända frön insamlade på Jordberga under senhösten 2014 tillsammans med textfragment om förändring av landskap möts i påsen. I påsarnas textfragment spelar frö på något sätt huvudrollen.

Under utställningen kan besökaren välja en påse med bitar av landskap och ta med sig från Halmbiblioteket. Påsarna finns samlade i en pulpet från Jordberga som en gång har fungerat som kartotek över jordbruksmaskinernas service. Datum över oljebyte, antal mil och reperationer är noterat för hand på kort sorterade i ett fackverk. Dessa kort förflyttas nu till ett annat utrymme i pulpeten och lämnar plats för påsarna med bitar av landskap.

Var kan vi röra oss i detta landskap? Besökaren kan följa existerande vägar eller stigarna som aldrig anlades genom att låna två kartor, en över dagens Jordberga och en karta med ritningen över stigarna.

Vem äger och styr vårt gemensamma landskap? För vem och vilka bildar landskapet barriärer och skydd?


*
Trädbiblioteket på Alnarp.
http://www.slu.se/sv/bibliotek/soka/specialsamlingar/tradbibl/

 

text: Annelie Nilsson

 

Skrivpulpet med kort för traktorernas oljebyten arkiverade under glas.
Zipppåsarna med frön och citat om landskapets förändring som besökarna
fick ta med sig.

 

 

 

 

Halmbiblioteket,

ett samarbete mellan Caroline Mårtensson och Annelie Nilsson,
2 - 12 april 2015.

Plats, Jordberga Gods

Exempel på de citat som delades tillsammans med frön från platsen via zippåsar:


Mängden pollinerande insekter minskar
Under 2000-talet har det kommit rapporter om att bin och andra pollinerande insekter minskat drastiskt i antal i världen. På många håll i världen finns det för få vilda pollinatörer och också för få honungsbin. Man talar ibland om en pollinationskris.
Det kan finnas flera orsaker till att pollinatörer försvinner. Det kan till exempel bero på att man använder mycket bekämpningsmedel i jordbruket, men också på att landskapet förändras så att det finns färre platser där pollinatörer kan leva och fortplanta sig. De växter som finns i framför allt slättbygd kanske inte ger tillräckligt pollen och nektar så att bisamhället ska kunna växa sig starkt.

http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/
biodlingensroll.4.1a4c164c11dcdaebe12800044.html , (hämtad 2015-02-23)

 

Forskarna har länge varit medvetna om att 1700-talets nyttoodlingar, som var estetiskt ordnade, låg till grund för mönsterjordbrukets gestaltade landskap. Mindre känt har utvecklingen av förhållandet mellan trädgård och jordbruk under 1800-talet varit. Ny forskning visar dock att trådgården fortsatte att vara lantbrukets förebild under 1800-talet Även om teorin då delvis fick en annan dimension. Åsa Klintborg Ahlklo menar i sin artikel Trädgården som lantbrukets förebild i 1800-talets Skåne att "bilden av trädgården blev viktig som representation av människans inre kultur".


Hansen, Hanne: Trädgård - en angelägen fråga, Carl Adam von Nolcken, Jordberga gods och trådgårdskulturens främjande i Skåne 1834-1857, s.78 (337 Ahlklo, 2004, sid. 12. 338 Ibid) Institutionen för landskapsplanering Alnarp, SLU, 2006.

 

Viltet på slätten får nöja sig med färre grödor. Mellan augusti och september finns det inte mycket mat på fälten. Allt skördas ungefär samtidigt. Det är svältperiod för de vilda djuren på slätten.

A.N.

 

Vildbinas utdöende lokalt och regionalt hör intimt samman med förändringar i människans nyttjande av jordbrukslandskapet, med ökad intensifiering och storskalighet som minskat variation och landskapsmosaik i tid och rum. Tillbakagången av de pollinerande vildbina drabbar till slut reproduktionen hos de vilda växterna, men också skördevolymen hos många odlade grödor.


Linkowski, Weronika; W. Pettersson, Mats; Cederberg, Björn & Nilsson, L. Anders. Nyskapande av livsmiljöer och aktiv spridning av vildbin, s.4. Svenska Vildbiprojektet vid ArtDatabanken, SLU, & Avdelningen fšr Växtekologi, Uppsala Universitet.

 

"Varför betraktas bondelandskapets ängar, en kulturprodukt, som natur, medan en annan kulturprodukt, trädgården, numera räknas till onaturen?... i vårt eget svenska landskap finns inte så mycket som kan rymmas under rubriken uråldrig vildmark. Landet har i sen tid legat djupt under inlandsisen, med följd att människan vandrat in nästan samtidigt med växter och djur. Däremot har vi gott om gamla jordbrukslandskap med rik flora och fauna, marker som dessutom har stora estetiska och symboliska värden för en befolkning som nostalgiskt ser tillbaka på sina föräldrars och farföräldrars bondeliv."

Bucht, Eivor: Trädgårdsmästarenas återkomst s.34, Fredrik Sjöberg (red.) 2001, Vad ska vi med naturen till? Nora: Nya Doxa.